#jullanochtossenpåroadtrip

Man får väl kanske ursäkta lite, att det varit tyst i bloggen ett par dagar, men vi har befunnit oss i underbara Grand Canyon utan någon som helst täckning.

Vi lämnade Flagstaff med ett vemod på torsdagsmorgonen, vi trivdes båda två i den lilla staden med de längsta tågen i världshistorien och med de snöiga bergen som kuliss. Vi gillade att det fanns en stadskärna som man kunde traska runt i. Vi parkerade bilen två gånger på andra sidan järnvägen och gick in i Flagstaff och gick i butiker och åt mat inne i stan. Apropå järnvägen... Jag skulle skriva att det med jämna mellanrum kom ett tåg, men jag vet inte om man kan kalla det ETT tåg. Tågen hade i snitt 3-4 lok och var över en km långa, och dessutom var det som "dubbeldäckar containrar". Den gången vi tog tid var tåget 3,5 minuter långt (det gick så snabbt att man inte hann räkna vagnarna/containrarna).

På torsdagsmorgonen styrde vi kosan mot Grand Canyon med ett planerat stopp på vägen: Wupatki National Park. På vägen ut ur Flagstaff stannade vi på Starbucks för att få i oss lite (riktigt!) kaffe. Vi körde deras Drive-Thru vilket gick alldeles utmärkt tills vi kom på hur man inte vet hur man uttalar "latte" på engelska. Jessica försökte ett par gånger med "läddey" och "lädd-ee" och fått frågan "do you mean cinnamon rolls?" som svar. Haha då får Jessica nog och skriker för full hals "KAFFE LATTE" på den renaste svenskan ni kan tänka er. Dock gjorde det tricket för vi fick varsin rykande färsk kaffe latte.

När vi kom till ingången till Wupatki National Park visade det sig att det kostade pengar att köra in. När vi skulle betala frågade mannen i kassan oss om vi skulle till fler national parker, vilket vi ska, och då föreslog att vi skulle köpa ett årskort för 80 dollar, då vi tjänade åtminstone 10 dollar på, så vi körde för det. 

Sedan körde vi drygt tre km in och stannade vid Lennox Crater Trail. Det var bland den vackraste promenaden i våra liv. Den gick uppför ett berg och runt det, så att vi hamnade på toppens baksida med första parkett framför de snöiga bergen vi beundrat från Flagstaff. Det var helt fantastiskt, vi ville nästan inte gå ner.

Till slut gick vi ner och åkte vidare i parken. Vi åkte uppför och nedför och såg fantastiska vyer.

Vi stannade bland annat vid två ruiner från förhistoriska städer, så kallade Pueblos. Det var varmt så vi stannade inte så länge men vid den sista pueblon började vi prata med mannen i kassan och vi berättade att vi var från Sverige. Han sa först att det inte varit så många svenskar i Wupatki tills han kom på att det varit en hel "klass" från Stockholms Universitet där. Vi berättade att vi går på SU och då frågade han om vi kunde ge några artiklar till läraren från SU och vi tänkte "varför inte?". Lite kul att kunna hjälpa till! 

Denna dag var den varmaste hittills och vi var lite dåliga på att dricka vatten vilket resulterade i att vi fick en liten dipp efter det sista pueblo-besöket och bestämde oss för att äta vid nästa stopp. Problemet var bara att det inte kom några stopp!!! Efter cirka en timme var det snart dags att köra av vägen mot Grand Canyon och vi såg äntligen en bensinmack. Där skedde följande scen: 

Två hungriga svenskor ser en skylt att de serverar pizza och springer in som två yrväder. De talar om till den förvånade mannen bakom disken att VI VILL HA PIZZAAAAA!!!!!! Han svarar lugnt att det är 15 minuter väntetid. De hungrande svenskorna tittar på varandra med panik innan de hittar en färdig pizza som de bestämmer sig för att dela på i väntan på den andra pizzan. Sen tar vi den minsta läsk som finns och betalar. När mannen bakom kassan ska ge tillbaka växel säger han att han inte tog betalt för pizzan vi skulle vänta på. Nehe? Varför inte det, undrar vi?! Jo för den var tydligen slut... Ja men säg det då!!

Julia bestämmer sig därför för att ta en färdig hamburgare istället, så vi betalar och går för att fylla på världens största minsta läsk innan vi går tillbaka till bilen. Väl där märker vi att den där hamburgaren troligtvis kommer göra någon sjuk så Jessica delar med sig av pizzan och vi bestämmer oss för att stanna igen så fort det går. Det visar sig vara nästa avfart så vi svänger av och går in i en liten butik och plockar på oss yoghurt, kex och en mjukost. Något mer nöjda kör vi ut på vägen igen och kör vidare mot Grand Canyon.

Ett inlägg om Grand Canyon kommer snart!